Nu har det varit riktigt jobbigt att lämna dottern ett par morgnar.. imorse var det rätt lätt, när vi var hemma var det mycket “jag VILL inte gå till dagis”, men när vi väl kom iväg var hon solskenet själv som vanligt. Igår däremot fortsatte det och hon bokstavligen hängde i kappan, men när vi träffades på kvällen tyckte hon att det hade varit skoj på dagis, hon hade busat med kompisen och haft skoj.
I övrigt har dom på dagis nu gett upp i matfrågan. Dottern får sitta med vid bordet men dom har kommit på att det inte är någon mening med att truga. Vill hon inte så behöver hon inte. Jag håller med. Det är ingen mening med att försöka, för ju mer vi försöker desto mindre äter hon.
Post a Comment