Och det är så trist och ändå inte. I morgon ska jag vara på IVA där jag trivdes så bra i somras. Och det näst bästa var att dom trivdes så bra med mig också.
Helgen är redan nästan slut. Det går förstås alldeles för fort på helgerna. Man skulle ha mer tråkigt, då kanske det gick lite långsammare.
Igår var pappa här och försökte fixa lampkontakten i köket, en som går till tre lampor, som jag köpte i förra veckan. Beställningsvara. Dyr. Nåväl, han fick inte dit den ordentligt, men det får nog sambon titta lite mer på i veckan. Sen ville dottern inte följa med på stan när jag skulle fixa en del saker, bland annat nya däck till min cykel och så ville jag testa årets blossaglögg. Halva flaskan gick åt igår. Den var inte dum den! Sen fick jag nåt ryck när jag och mamma satt och pratade om min trampbil och att kompisen också hade en och vi brukade trampa omkring på dom när vi var inte alltför stora. Jag kom på att jag och just den kompisen ofta möttes i affärer och när vi handlade och vi pratar alltid om att “vi måste höras av” och nu gjorde jag just det! Det blev fika och småprat om gamla tider. Vi har ju känt varann nästan hela livet. Härligt! 
Hemkommen tänkte jag göra köttfärslimpa men sambon ville ha pizza så det blev det. Och glögg senare förstås. Mums! Dottern har faktiskt börjat sova lite längre på morgnarna. Skönt! Hon brukar ropa vid 7-snåret och det är sovmorgon för mig! I morse åt vi frukost och sen hade jag bestämt mig för att gå ut och vara ute lite, har knappt vart det på en månad tror jag. Dottern gick in till grannpojken och busade med honom. Dom är söta dom där två. Sen fixade jag det ena cykelhjulet och sambon fick ta det andra, jag blev så trött i händerna. Nu är dottern och sambon vid biblioteket med en kompis och deras barn. Skönt! Behövde verkligen lite lugn för mig själv. Fast jag ska snart ta på mig träningskläder och ge mig iväg till träningen. Undrar om jag ska ringa och fråga kompisen om hon ska med…