Jag brukar inte se melodifestivalen, de sista åren tycker jag att musken inte ens har varit sådär. Men den här gången tyckte jag att det var lite spännande. När jag hade hört alla bidrag tyckte jag nog faktiskt att Caroline af Ugglas skulle ha vunnit. Jag hoppades verkligen. Och jag hoppades verkligen inte att Måns Zelmerlöv eller EMD skulle vinna för låtarna lät precis som vilka låtar som helst. Nu har det dessutom gått dåligt för Sverige de senaste åren och då kanske vi behöver något nytt. Det blev det ju, kanske inte som vi hade tänkt oss, men det blev i alla fall nåt nytt. Dessutom tycker jag att hon var värd att vinna. Hon är en sån stjärna egentligen. Hon har gjort så fantastiskt mycket. Och vet ni (nu kommer “jag mötte Lassie-klubben” in), hon var med och gjorde Johannes-passionen i domkyrkan för många år sen, och då var jag också med! *mycket stolt*
Igår hade jag och sambon en viloeftermiddag, det var så fantastiskt skönt! Jag och dottern var på dansskolan, och sen lämnade jag av henne vid mamma och åkte hem och badade och sen gick vi och lade oss, och vet ni, jag somnade till och med! Härligt! Vi satte inte på datorn eller TV’n eller nåt sånt utan bara låg och vilade och sov en stund… Precis vad vi båda behövde. Vi kom fram till att vi måste göra sånt här lite oftare. Ha barnvakt en stund på eftermiddagen.
Min kompis beskriver i sin blogg om filmer som hon tyckt varit bra men sen har hon hittat småsaker i filmen som hon retat sig på och då har hela filmen rasat i hennes popularitet. Jag känner igen det där. Dock inte med filmer utan med musik. Ibland tycker jag att en låt är jättebra, ända tills jag hittar nån detalj som jag hakar upp mig på, då hör jag helt plötsligt inte resten av låten utan bara den där detaljen. Oftast nån liten rytmdetalj. Trist.
Nu är det tre veckor kvar till semester, och det ska bli SÅÅÅ skönt! Ska köpa soldräkt till dottern och solkräm och bikini och… ja ja det är tre veckor kvar tills dess!