I morse hände det. Jag var tvungen att cykla till jobbet. Jag HATAR att cykla till jobbet. Tårarna rinner, snoren rinner och håret ser för hemskt ut och jag svettas. BLÄ. Dessutom tar det 20 minuter att cykla till jobbet (vad tar det då inte att cykla hem, uppför alla backarna?) och det tar 10 min med bilen. Då tycker jag att det är ganska mycket värt med den där bilen.
Väl på jobbet var det bara att använda medhavd necessär och fixa till mig men håret är helt kört förstås. Inte för att jag brukar ha nån hypersnygg frisyr, det är svårt med lockigt hår, men bättre än idag i alla fall. Har man haft mössa på sig så blir det så.
Nu börjar det dra ihop sig! I november smäller champagneflaskan (eller möjligen en cava)! Då blir jag äntligen 2-åring!
Och nu sitter jag här på golvet i dotterns rum och lyssnar på vinden och väntar på att dottern äntligen ska kunna somna. Det har varit svårt de senaste veckorna. Hoppas att hon somnar mycket snart så jag kan gå ut och lägga på ved på brasan och kanske äta upp sista snutten äppelkaka!