Nu har det gått 10 år (TIO ÅR!) sedan jag och sambon stod på Västerbron och pussades. Tio ofattbara år med husköp, nytt jobb, ny utbildning, barn och annat. Vi har utvecklats båda två (alla tre) på en del sätt åt olika håll men på en del sätt åt samma håll. Sambon har utvecklats när det gäller sin syn på jobb, och jag med förstås. Det mest tråkiga är väl den att jag helt plötsligt har tagit bort en hel del av mina intressen. Med två års musiklinje och tre års konststudier känns det märkligt att jag nu jobbar som läkarsekreterare, och mina färger har torkat och pennorna är inte använda på länge. Jag brukade sjunga i kör men inte ens det gör jag längre. Inte heller rider jag trots att jag har all möjlighet i världen. På senare tid brukade jag tycka att det var ganska kul att träna aerobics men nu när sambon jobbar på måndagar (friskis har bara aerobics på måndagskvällar och, hör och häpna, lördag eftermiddag kl 4). Det blir helt enkelt inte av på lördag eftermiddag. Jag har i alla fall min dator, det är tur det.
I morgon är det nyårsafton. Då kommer sambons storebröder, den största har familjen med sig. Vi blir sisådär 10 pers. Det blir trevligt! Nu ska jag fundera på att gå och lägga mig, ska bara spela lite fåniga spel först! 