Nu har vi 15 oxveckor framför oss. 15 veckor utan någon röd dag, utan att få sluta tidigare någon dag eller liknande. Får väl samla ihop lite flex så jag kan ta en dag. Skulle vara skönt. Någonstans mars eller så. Kanske en trip till Stockholm? Får se vad vi hittar på. Men nu ska vi väl först och främst sikta på att komma igång på nya året. På jobbet är det ny organisation som gäller. Förhoppningsvis, vad vi hört hittills, en organisation som ska satsa på sekreterarna. Vi håller tummarna och ser tiden an. Vad annars kan man göra. Som vanligt vid förändringar gnälls det en hel del, men egentligen är det bättre att bara jobba på, glida med så att säga. Följa med strömmen.
Hemma har jag blivit inspirerad av en kollega som virkar mycket. Själv kan jag inte alls, men lånade ett par virkböcker på biblioteket häromdagen och blev ännu mer inspirerad. Inser att jag får virka många luftmaskor och fasta maskor innan jag kan börja på ett projekt. Virkar ännu väldigt ojämnt och lite för hårt ibland, men övning ger färdighet. Har saknat det kreativa i mitt liv, det är bara i bakning och matlagning som jag får “skapa” lite, men det är inte mycket rum för det ändå. I mitt gamla liv gjorde jag en hel del. Jag spelade, sjöng och gjorde kalligrafi. Nuförtiden hinner man inte med sånt som kräver en massa förberedelser så jag tänkte att virkning borde vara perfekt. Vi får se. Oftast har jag inte tålamod med sånt, men det var väldigt skönt att sitta och pula framför bollibompa igår!
I höstas red dottern på Rävhagens ridskola. Hon kunde dock inte vara med sista gången, då var vi på Gran Canaria och solade som bäst. Självklart glömde jag näst sista gången att skriva på papperet att hon ville gå i vår också, och häromdagen sprang jag på dotterns ridlärare på maxi. Eftersom jag inte hade fått någon information (som vanligt) om när terminen började frågade jag om dottern var anmäld och det var hon inte. Jag lämnade mitt nummer till ridläraren och bad att hon skulle höra av sig om när terminen började och när dottern kunde vara med. Fick meddelande igår om att terminen började igår men att hon inte visste om det fanns plats för dottern. Blä för dålig organisation. Men det är väl typiskt hästfolk. Och konstnärer. Och musiker. Ingen ordning, ingen tidsuppfattning, bara tidsoptimister allihop. Eftersom hon är så laddad min lilla tös, håller jag tummarna hårt för att hon får börja nästa måndag. Hon har ju fått så fina ridbyxor i julklapp också som jag vill att hon ska få användning för. Fina shortchaps också, men de var alldeles för stora tyvärr. Skulle önska att jag också hade tid/råd att börja rida igen, men det är förbaskat dyrt. Kanske är lite bortskämd med att det ska vara gratis också… Har ju haft en bekant med hästar som ville att jag skulle komma och rida, men nu är han lite för gammal, han blir väl 24 eller så i år. Dessutom ska man ha tid om man ska ha en hyr/sköthäst. Det räcker inte med att åka ut på helgerna..