Trots är väl ett välkänt begrepp. Jag tror att alla föräldrar som blivit motsagda av sin söta dotter/son har skyllt på trots. Det finns tvåårstrots, treårstrots och femårstrots. För att inte tala om 13-åringens vilda revolt och 15-åringens starka vilja. Jag vet inte om jag direkt tror på trots. Alltså, visst alla barn är väl trotsiga, men jag tror inte att det finns vissa perioder som är värre än annars. Det är nog mer jämnt, det är bara vi föräldrar som tröttnar extra mycket ibland. För mig är det just nu, dottern har märkligt nog kommit på 100 sätt att göra sin mamma arg och besviken på. Hon kan nypas när jag blir arg på henne i affären, hon kan strunta helt i att äta mat och hon kan säga jag VILL INTE på ett sätt som inte tål att sägas emot. Hon kan vara verkligt irriterande när det gäller att vara ute eller inne eller leka med sin kamrat. Jag har upptäckt att hon inte alltid är snäll mot honom, grannpojken alltså.
Däremot kan hon vara väldigt duktig med att vara utan nappen. Vi har börjat jobba på att få bort den helt när hon inte sover, vilket kan vara nog så jobbigt, men just nu går det bra.